Det är svinkallt och blött utomhus och svintorrt och trångt i min hals. Men i övrigt har jag tagit mig igenom dagen på typ en och en halv timmas okej sömn och jag känner mig spontant som sömnkämpen. Inte en enda gång har jag somnat, även om jag var relativt nära eventuell död i badkaret för några timmar sen.

 

Dass okay.

 

Dagen passerade som dagar utan tillräcklig mycket sömn brukar göra - på skakiga ben, med mycket förvirring och en himla massa kramar för att trött Jojo blir extra kramgo Jojo. Jag smet över till pappa och åt middag framför Doobidoo med honom och Annika innan jag drev vidare till gården för en massa kramar och kärlek och skratt. Och nu är jag hemma, och borde verkligen, verkligen, verkligen sova.

 

Så jag tänkte försöka göra det. Godnatt på er, hörrni.